Slutreplik: Svar till Jörgen Appelgren, Riksrevisionen
Detta är ett gästinlägg av Henrik Erikson, tidigare senior rådgivare vid Riksbanken och nu senior investeringsstrateg vid företaget Söderberg och Partners.[*] I Jörgen Appelgrens svar på mitt inlägg om Riksrevisionens kritik av Riksbankens tillgångsköp framgår att Appelgren står kvar vid sin syn att tillgångsköp bör undvikas just om syftet är att få upp inflationen. Appelgren…
Läs vidareFokusering på ESO-rapporter ett hot med forskningskvalitet och oberoende
Detta är en kommentar till en artikel på DN-debatt med rubriken ”Smarta forskare ratar samhällsnyttiga ämnen” av Mårten Palme, professor i nationalekonomi vid Nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet. Karolina Ekholm m fl målar en mycket dyster bild av utvecklingen inom svensk samhällsvetenskap i allmänhet och situationen inom nationalekonomiämnet i synnerhet. I sin tävlan att få fasta akademiska tjänster tvingas forskare att publicera i högt rankade internationella tidskrifter. De ämnen som forskningen inriktas på styrs av redaktörernas val snarare än nationella intressen – ”…samhällsrelevanta frågor får stå tillbaka för mer perifera eller konstruerade problem.” Publiceringspressen gör att forskarna ”…hittar samband och resultat…
Läs vidareSvar på Henrik Eriksons inlägg om Riksrevisionens rapport om Riksbankens tillgångsköp
Detta är ett gästinlägg av Jörgen Appelgren, projektledare för granskningen Riksbankens tillgångsköp – dyrköpta erfarenheter (RiR 2023:21). I ett inlägg den 4 mars ifrågasätter Henrik Erikson Riksrevisionens slutsats om att tillgångsköp inte bör användas för att stimulera inflationen.[1] Erikson hänvisar till Riksbankslagen där det står att det överordnande målet för Riksbanken är att upprätthålla varaktigt låg och stabil inflation. Vidare anför Erikson att det inte uppstod några förluster under åren 2015–2017, när det primära syftet var att få upp inflationen. Erikson hävdar också att effekten på inflationen var större under den perioden. Riksbankens övergripande mål är naturligtvis centralt för dess…
Läs vidareSparande och skuld i det finanspolitiska ramverket
Detta är ett gästinlägg av Mårten Bjellerup, chefsekonom vid Riksgälden. Den senaste tiden har det kommit ett flertal publikationer som handlar om det finanspolitiska ramverket; bland annat direktivet till den pågående översynen, finanspolitiska rådets inspel till densamma samt inläggen här på Ekonomistas. Detta inlägg kan förhoppningsvis bidra med en illustration av den otydliga koppling som finns mellan sparande och skuld för den offentliga sektorn. Inlägget kommer inte att beröra de stora fördelar som har kommit med ett ramverk som efterlevs, men det kan ändå vara värt att understryka dess betydelse för Sveriges ekonomiska utveckling. Sparandet är inte det enda som…
Läs vidare
Ekonomistas 
Senaste kommentarer